Kritiska frågor om metoden
12 Jan 2019
Då man presenteras för metoden uppstår gärna de relevanta frågeställningarna: "Varför ska eleven utsättas för ett psykologiskt test när det är pedagogiska frågor det handlar om?"
Eller: "Pedagogisk handledning till läraren är väl lämpligare än ett psykologiskt test av eleven?"
Metoden "Pedagogisk översättning" är ett försök att sammanföra pedagogiska och psykologiska kunskaper om eleven med annorlunda inlärningsförmåga.
Läraren har ett oftast ensamt arbete med att försöka hitta varje elevs inlärningsförmåga och därmed följande pedagogiska metoder för att underlätta inlärningen för varje enskild elev.
Läraren kan få stöd av skolans specialpedagog, men min erfarenhet är att - fortfarande - får de "svåraste" svagpresterande eleverna enskild undervisning av specialpedagogerna. I klassrummet eller på annan plats.
Med all respekt för en svår arbetssituation och om jag raljerar lite: En begriplig mänsklig reaktion på en tung och svår arbetssituation är att sprida ansvaret, dvs "det behövs mer (mänskliga) resurser".
Ur elevens perspektiv har denne två lärare med - kanske - olika arbetsmetoder. Det behöver inte vara en fördel för elevens möjligheter till en god inlärningssituation. I synnerhet för elever med svag och/eller annorlunda inlärningsförmåga.
Metoden "Pedagogisk översättning" försöker sammanföra skolpersonalens (klasslärare, klassens specialpedagog, centralt placerade specialpedagog och skolpsykolog) samlade erfarenheter och kunskaper om elevens skolförmågor. Så att elevens lärare och specialpedagog kan tillföras kunskap och arbetsmetoder om/för eleven.
Både lärare och specialpedagog besitter redan en omfattande kunskap och erfarenhet av elevens inlärningsförmåga. Metoden bygger på denna kunskap och erfarenhet och kompletterar och bör öka deras möjligheter att bättre finna elevens inlärningsvägar.
Socialstyrelsen om skolpsykologutredning
26 Dec 2017
"En psykologutredning måste leda till åtgärder."
Med denna truism inleder Socialstyrelsens ”Psykologutredning i skolan” sin rekommendation av hur resultatet av den skolpsykologiska utredningen bör kommuniceras.
Här nämns att ”ett skriftligt utlåtande ... är slutresultatet av utredningen”. Utlåtandet är en ingång till utformningen av skolans åtgärdsplan för eleven.
Därefter nämns att ”den muntliga återgivningen av utredningens resultat” är en minst lika viktig aspekt som det skriftliga utlåtandet.
En mild kritik kan riktas mot denna prioriteringsordning även med förståelse för en offentlig institutions transparenskrav.
Jag anser att kommuniceringen till elevens vardagliga pedagogiska personer (klasslärare och specialpedagog) är den, utan tvekan, viktigaste prioriteringen.
Naturligtvis skall föräldrarna/eleven (beroende på elevens ålder) först få det psykologiska utredningsresultatet redovisat. Naturligtvis förutsätts att föräldrarnas samtycke skall föregå kommuniceringen till elevens dagliga lärare.
Men påverkansmöjligheterna, för lärarna och därmed för eleven att möta en acceptans och förståelse för sitt unika sätt att fungera i skolverksamheten, vid kommuniceringen är störst - enligt min mening - vid mötena (inte mötet) mellan klasslärare, specialpedagog och skolpsykolog.
Elevens ordförråd 2
7 Jun 2017
Nedanstående blogginlägg är det mest lästa av samtliga blogginlägg och det näst mest lästa av samtliga sidor på meissner.se.
"Jag kontrollerade om de hundratals elever, som testats av mig, hade något gemensamt.
Det redan gemensamma för dem var att skolan begärde en skolpsykologisk utredning av eleven.
Jag fann, till min förvåning, att 9 av 10 anmälda elever hade en säkerställd skillnad mellan deras verbala och icke-verbala förmåga.
Deras icke-verbala förmåga var deras klart starkaste förmåga.
Det bekymrar mig, eftersom skolan (och samhället) är inriktat på och premierar verbal förmåga.
Deras entydigt svagaste verbala förmåga var deras ordförråd.
Det bekymrar mig än mer, eftersom just elevens ordförråd är en avgörande förmåga för att lyckas i skolan.
Sedan kan man alltid invända mot detta:
"Det var väl inte oväntat! Man hade ju anmält eleverna för att de var svaga i skolan."
Jo, men samtidigt var dessa elever de elever som skolan hade försökt att nå, men där man nått vägs ände i sina försök."
Den svenska skolan som fram till slutet av 1990-talet definierades av likvärdighet har sedan dess slopat sitt övergripande mål, nämligen att elever från mindre studiemotiverande miljöer skulle - med stöd av den skattefinansierade skolan - få stimulans och nyfikenhet att studera.
Ovanstående blogg är fortfarande aktuell.
Det är mycket bekymmersamt att våra nutida barn är schackpjäser i spelet om elevers utsortering till näringslivets behov och riskkapitalisters girighet med gemensamma skattepengar.
En aktuell metod
24 Nov 2016
Min erfarenhet inom skolan är att trender kommer och går i sökandet efter "rätt" undervisningssätt. Metoden "Pedagogisk översättning" har mer än 20 år på nacken. Efterfrågan på både bok och metodens webbsidor minskade efter några år för att efter ytterligare några år åter öka. På hösten 2016 har besöken på webbsidorna ökat betydligt. En nyupptäckt metod av den nya generationen pedagoger och psykologer?
Grunden
7 Dec 2015
Då och då får jag email till hemsidan som antyder eller säger direkt att den som skriver använder sig av modellen "rakt av".
Med det menar jag att man endast använder sig av rörmodellen och hoppas att något magiskt ska hända med klasslärarna när de sett elevens resultat där.
Men då får jag hissa en varningsflagga!
Metoden att redovisa elevens resultat på WISC-testet förutsätter - om klasslärarna ska få ett fungerande samarbete med eleven - att klasslärarnas egen erfarenhet av eleven integreras med skolpsykologens resultat på testet.
Under dialogen mellan klasslärare, specialpedagog och skolpsykolog händer något i klasslärarnas uppfattning om eleven och hopp om att hitta elevens sätt att fungera under skolans inlärning.
Denna dialog bör man inte "effektivisera" eller ge efter för klasslärarnas uppmaning att "komma till resultatet".
Ungefär som under ett samtal där ens egen uppfattning om något förändras eller börjar förändras, så får dialogen/dialogerna med klasslärarna ta den tid de kräver.
Alltför ofta styrs förändringsarbete i skolan av effektivitetskrav!
Lika lite som man kan förutsätta att "lära sig läsa" tar - säg - 3 månader, varken mer eller mindre. Lika lite kan man förutsätta att klasslärarnas uppfattning om eleven går att förändra på - säg - 40 minuter!
En nyupptäckt
5 Oct 2015
Specialpedagogen som jag samarbetade med och jag själv genomförde en Pedagogisk översättning av ett WISC-test tillsammans med elevens båda lärare.
Dessa, klassläraren och specialläraren, hade efter den första redovisningen frågat oss om vad de skulle göra med eleven.
Vi bestämde en ny tid för det andra redovisningstillfället.
Efter det andra redovisningstillfället satt båda klasspedagogerna tysta en stund.
Därefter utbrast specialläraren, med en blick på klassläraren: "Men vi har ju gjort fel med eleven! Det har väl gått ganska bra ändå, men nu förstår jag vad det är som vi har missat."
Vi träffades ytterligare några gånger för att diskutera om vad som skulle göras för eleven.
Djävulens advokat
21 Aug 2014
Kanske en märklig rubrik, men fallgropar finns i denna metod:
Ett fåtal, som använt sig av metoden Pedagogisk översättning, har tydligen redovisat enbart sifferresultatet såsom information till elevens lärare.
Metoden "Pedagogisk översättning" är ju en form av kommunikationssätt snarare än ett redovisningssätt av sifferresultat.
Dialogen med lärarna och föräldrarna är den avgörande punkten till - förhoppningsvis - förståelse för elevens unika sätt att fungera pedagogiskt.
Kanske borde jag trycka på än mer att psykologen först själv bör ha god kännedom om metoden, känna sig "bekväm" med handhavandet och ha prövat på metoden med ett öppet sinne för att komma fram till ett kommunikationssätt som gynnar läraren och i sluttampen eleven?
Pedagogisk översättning utan specialpedagog
12 Apr 2014
Pedagogisk översättning av WISC-test utvecklades med yrkeskombinationen skolpsykolog och specialpedagog. Specialpedagogen utgör länken mellan lärare och psykolog. Min erfarenhet av denna kombination sträcker sig mellan 1999 - 2010. Efter min pensionering 2010 så har jag arbetat som skolpsykolog mellan 2011-2014 och försökt utföra pedagogiska översättningar av WISC-test utan stöd av specialpedagog.
Skillnaden tycks bestå i att resultatet för elevens lärare är beroende av deras egen förmåga att uppfatta, se sammanhang och dra slutsatser av översättningen.
Det kanske låter lite övermaga att lämpa över ansvaret på mottagaren, men jag har försökt att vara självkritisk i detta.
Det möjliga resultatet visar emellertid hur betydelsefull specialpedagogens medverkan är vid en pedagogisk översättning.
Ur skolpsykologens synpunkt så blir en försiktig slutsats: Det är inte omöjligt att genomföra en pedagogisk översättning själv, men den optimala situationen - ur klasslärarnas synpunkt - är att specialpedagog och skolpsykolog samverkar.
Ordförrådet
5 Nov 2013
Jag kontrollerade om de hundratals elever, som testats av mig, hade något gemensamt.
Det redan gemensamma för dem var att skolan begärde en skolpsykologisk utredning av eleven.
Jag fann, till min förvåning, att 9 av 10 anmälda elever hade en säkerställd skillnad mellan deras verbala och icke-verbala förmåga.
Deras icke-verbala förmåga var deras klart starkaste förmåga.
Det bekymrar mig, eftersom skolan (och samhället) är inriktat på och premierar verbal förmåga.
Deras entydigt svagaste verbala förmåga var deras ordförråd.
Det bekymrar mig än mer, eftersom just elevens ordförråd är en avgörande förmåga för att lyckas i skolan.
Sedan kan man alltid invända mot detta:
"Det var väl inte oväntat! Man hade ju anmält eleverna för att de var svaga i skolan."
Jo, men samtidigt var dessa elever de elever som skolan hade försökt att nå, men där man nått vägs ände i sina försök.
En explosion
2 Jun 2013
Pappan till en testad elev hjälpte mig att bättre förstå testresultatet.
Lärarna ville att jag skulle träffa eleven eftersom denne oväntat kunde få raserianfall i skolan. Så småningom testade jag eleven och fick ett "rörsystem" för denne som hade breda inledande förmågor, men som smalnade av mot slutet.
Eleven presterade lågt både då det gällde ordförråd och på deltestet "Kodning".
Då jag var klar med testningen så visade jag resultatet för föräldrarna.
Jag ritade upp sonens "rörsystem" för dem.
Då jag var färdig med detta så sade pappan: "Det är precis så som han fungerar!"
Jag frågade hur han menade. Pappan pekade på min figur, sonens "rörsystem". "Det är ju som när man trycker ihop slutänden på en trägårdsslang! Det blir ett j-a tryck på vattnet! Det är så han fungerar. Han exploderar när han inte får sagt det han vill."
Pappan hade med några få ord fått mig att betydligt bättre förstå hur det komplicerade samspelet mellan förmågor fungerade.
Förstår föräldrar snabbare än lärare?
23 Mar 2013
Denna provokativa fråga uppstår vid min presentation av testresultatet. Först får föräldrarna se resultatet. Därefter kommer dialogen med lärarpersonalen.
Både föräldrar och lärare får se samma uppritande av barnets/elevens "rörsystem".
Den enda skillnaden är den efterföljande pedagogiska diskussionen för lärarna.
Påfallande ofta har föräldrar lättare att "se" sitt barn i det uppritade "rörsystemet". Mellan tummen och pekfingret så känner 60-80% av föräldrarna igen sitt barn i den abstrakta bilden. De kan även lämna egna exempel, från sin långa erfarenhet av sitt barn, på ett sätt som stämmer väl överens med det uppritade "rörsystemet".
För lärarnas del känner ungefär 50-70% igen sin elev på samma sätt som beskrivs ovan. Först under de efterföljande pedagogiska diskussionerna börjar flera känna igen eleven i "rörsystemet". Vid första eller andra diskussionstillfället så håller sig igenkännandet kring 80-90% för lärarna.
Tänka baklänges?
2 Mar 2013
Ett av deltesten i WISC avser att mäta elevens arbetsminne. Eleven ska framlänges återge samma siffror som jag räknar upp och därefter baklänges återge de siffror som jag räknar upp.
Vid utvärderingen kan man jämföra elevens prestation med åldersgruppens. Både framlänges och baklänges.
Påfallande ofta finner jag att - om eleven presterar t.ex. genomsnittligt i att framlänges återge siffror (dvs som ett eko) och presterar lägre baklänges - eleven anges ha matematiksvårigheter.
