Sidan 4 om metoden

Här gav vi oss in på oröjd mark

Vår tanke var att denna inledande bild eventuellt kunde underlätta för läraren att skapa en egen sammanfogad bild eller uppfattning av sina tidigare erfarenheter av eleven och samme elevs testresultat.

Testresultatet "tillhör" ju skolpsykologen och skulle kunna utgöra ett hinder till den egna erfarenheten av eleven. I synnerhet om psykologen under redovisningen använde sig att sällsynta termer som t.ex. "exekutiva funktioner". Att integrera en "främmande" beskrivning av den elev man känner väl är inte enkelt för någon.

Kanske läraren nöjer sig med att konstatera att eleven blivit testad av skolpsykologen och att undervisningen av eleven fortsatte på samma sätt som tidigare.

Vår motbild var att den pedagogiska översättningens försök till beskrivning av eleven enklare skulle kunna integreras med lärarens egna erfarenheter av denne/a. För att kanske kunna återuppstå såsom en fågel Fenix i lärarens pedagogiska landskap.

Rörmodellen presenteras

Då skolpsykologen testat eleven så träffas specialpedagogen från kommunens centrala resursgrupp och psykologen för att lägga upp samtalet med elevens samtliga lärare. Innan dess har psykologen informerat föräldrarna om testresultatet.

Därefter möts elevens samtliga lärare, specialpedagogen från kommunens centrala resursgrupp samt psykologen för en inledande redovisning av testresultatet.

1. Elevens "rörsystem" ritas upp för hand av psykologen. Detta sker under tystnad så att elevens lärare får tid att själva reflektera. Syftet är att elevens lärare ska få möjlighet att jämföra testresultatet med egna erfarenheter av eleven. Även kontroll av om testresultatet verkar begripligt, rimligt eller rentav acceptabelt.

2. Syftet är att inleda en integrering av lärarens egen bild av eleven och den bild som det uppritade rörsystemet visar av eleven. Här gäller det att vara lyhörd och respektfull inför de inledande diskussionen. Specialpedagogen har en central roll under den pedagogiska översättningen, både som den som har pedagogiska specialkunskaper, den som är tolk från psykologiskt språk till praktisk pedagogik och den som är en brygga mellan lärare och psykolog.

3. Nästan omärkligt kan den påbörjade diskussionen övergå till en diskussion om hur eleven fungerar i klassen och "fungerar" enligt den uppritade bilden. Denna diskussion kan utgöra ett neutralt område som samtalet kan utgå ifrån och återvända till.

Om elevens "rörsystem" kan igenkännas av lärarna, så bygger den fortsatta diskussionen på antagandet att eleven presterat så optimalt som möjligt på testet.

Fortsättning sida 5