Sidan 2 om metoden

Sökandet efter en översättning

I mina försök att finna en mötesplats för lärarens oftast fleråriga erfarenhet av eleven och skolpsykologens, min egen, redovisning av elevens WISC-resultat mötte jag flera stötestenar. 

Inom skolans arbete finns oftast en mycket god vilja att förstå. Men ibland verkar det som om denna välvilja kan utgöra ett hinder.

Det är inte självklart att det som person A säger till person B förstås i B:s egna termer. I synnerhet om A tillhör en annan yrkesgrupp än B.

Skolmiljön kan även utgöra ett adderande hinder. Att vara en "duktig elev" och tillgodogöra sig ny information befrämjar inte alltid den egna integrationen av det nya.

Bådas erfarenheter av eleven borde kunna resultera i ett arbetssätt i skolan som gynnar elevens starka sidor.

Denna överföring eller översättning borde helst vara så generell att den kan föras i vardagstermer.

Syftet skulle då vara att undvika kunskapskontroller, som de flesta människor förmodligen upplever som en mindre god ingångsväg till ett givande samtal. 

Men låt oss direkt gå till den punkt där vi metoden nu befinner sig!

Rör

Vardagstermer kan vara en god samtalsgrund.

Rör har alla kommit i kontakt med och har en uppfattning om. Rör kan leda vatten. Rörets diameter avgör hur mycket vattenflöde som är möjligt. I ett rör med stor diameter flödar det mer vatten än i ett rör med liten diameter.

Rör kan även sättas samman i rörsystem, ungefär som i ett kommunalt rörsystem. Allt detta bör vara erfarenheter som hör till vardagen. En näraliggande likhet med eleven är exempelvis "stort eller litet ordflöde".

WISC-redovisningens vanligtvis lodräta stolpdiagram vreds 90 grader, så att det istället bildade vågräta rördiagram. Stolpdiagramets begrepp "högre" och "lägre" blev istället rördiagramets "tjockare" och "smalare".

Elevens "rörsystem" av förmågor uppstod på så sätt.

Fortsättning sida 3