Syftet med ”Pedagogisk översättning” är, i första hand, att underlätta kommuniceringen av elevens resultat mellan skolpsykolog och elevens special- och klasslärare.
Skolpsykologens yrkesmässiga analys och de pedagogiska förberedelsesamtalen mellan skolpsykolog och speciallärare av testets resultat är avklarade innan arbetet med elevens klasslärare (den pedagogiska översättningen) påbörjas.
Osgoods kommunikationsmodell och Silvers information-processing-modell ligger till grund för ”Pedagogisk översättning”-smodellen.
De två kanalerna, som i WISC IV inleds med deltesten Information och Bildkomplettering, representerar en verbal resp. en icke-verbal kanal varifrån pedagogiska diskussioner om elevens parallella verbala resp. icke-verbala förmågor kan föras.
Enkelt kan sägas att det som eleven "tar in" går dels genom den verbala kanalen - dvs skolans vanligaste styrsätt - och dels genom den icke-verbala kanalen - dvs det som "tas in" utan stöd av ord.
Naturligtvis är "intaget" mer komplicerat än så, men uppdelningen på två parallella "intag" för eleven kan underlätta den pedagogiska diskussionen om elevens "sätt att fungera". Jämförelser mellan klasslärarens interna "modell" av hur eleven fungerar och WISC-testets "modell" av eleven tillsammans med en pedagog (specialläraren) som klassläraren accepterar ger möjlighet till 1 + 1 = 3-effekter för klassläraren.
Om WISC-V
WISC-V har äntligen inkluderat CHC-modellen, som redan på 1990-talet användes vid analys av "Pedagogisk översättning". Jag hade då kontakt med professor Ronald "Ron" Dumont vid Fairleigh Dickison University i New Jersey som utvecklat en Excel-mall, enligt CHC-modellen, för WISC-III.
Han påbörjade utvecklandet av CHC-modellen för WISC-IV, men avslutade arbetet, då modellen utsattes för stark kritik. För "Pedagogisk översättning" innebar det en reducering av analysen före samtalet med speciallärare och därefter klasslärare.
I och med WISC-V har CHC-modellen alltså återinförts.
